Redan valdeltagandet vittnar om att det EU-vänliga etablissemanget inte lyckades med att övertyga väljarna om att valet till EU-parlamentet är viktigt. Valdeltagandet ökade med en ynka promille till 43,1 procent i EU. Det lägsta valdeltagandet hade...[läs mer]

Folkrörelsen Nej till EU (FNEU) konstaterade på sin senaste kongress att den odemokratiska framväxten och behandlingen av Lissabonfördraget är ett fullt tillräckligt skäl för att svenska folket måste få ta ställning till Lissabonfördraget i en...[läs mer]

Det handlar inte bara om tjänstedirektivetEU utsätter medlemsländerna ständigt för nya direktiv och lagar. Här är några exempel från november och december 2005.10 november 2005 – postdirektivetEU-kommissionen lanserar ett allmänt sam­råd om...[läs mer]

Europeiska Unionens stadga om de mänskliga rättigheterna omfattar artiklarna 61–114 i del II av konstitutionsförslaget. Stadgan antogs ursprungligen genom en deklaration av EU:s regeringschefer vid toppmötet i Nice 2000. Den lyftes helt sonika utan...[läs mer]

Ett nej till Bolkesteins tjänstedirektiv är också ett nej till EU-konstitutionen. Det är inte alltför vanligt att Europafacket anmäler avvikande mening till ett initiativ till EU-lagstiftning. Men när det gäller tjänstedirektivet kräver...[läs mer]

Jag förstår inte varför man argumenterar för bojkott av EU-valet eller något annat val, så länge det finns möjlighet att rösta blankt. Bojkottens resultat går inte att skilja från den politiska apatin, medan blankrösten är en medveten och aktiv...[läs mer]

I juni 2004 hölls val i EU:s medlemsländer till en institution som officiellt benämns Europaparlamentet. För kritiska samhällsmedborgare och löntagare över hela världen är det nödvändigt att klargöra hur EU:s användning av termen ”parlament” bygger...[läs mer]

Det låga valdeltagandet i valet till EU-parlamentet är glädjande, för det visar tydligt att EU inte har något folkligt stöd. Trots att eliten (monopolkapitalet, staten, EU och de partier och intellektuella som stöder monopolkapitalet, EU och...[läs mer]

Ledare:EU-valet: en svidande bakläxa för etablissemanget”Det låga valdeltagandet är bekymmersamt. Frågan är var smärtgränsen går? Hur länge till kan EU anses vara legitimt? Unionsbygget skakar rejält i sina grundvalar.” Så skrev Helle Klein i sin...[läs mer]

EU-konstitutionen:Ett angrepp på välfärdenGrundlagsfäst avregleringI förslaget till ny EU-konstitution nämns inte ordet ”offentlig tjänst” en enda gång. I stället lanseras begreppet ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”. Detta i syfte att låta...[läs mer]

I slutskedet av kampanjen inför EMU-omröstningen ser vi nu vad det samlade trycket från monopolkapitalet, från stora delar av de småborgerliga skikten, från de flesta borgerliga partierna och från den socialdemokratiska ledningen kan åstadkomma med...[läs mer]

EU:s förslag till ny författning, EU-grundlagen, presenterades för regeringscheferna på toppmötet i Saloniki i juni. Den ska nu debatteras i EU och ansökarländerna under tidig höst för att på nytt behandlas av regeringscheferna i oktober. Vad...[läs mer]

Socialdemokraterna och LO är nära en överenskommelse om hur finanspolitiken ska stärkas om Sverige går över till euro. Klart är att överskottsmålet för de offentliga finanserna höjs från dagens 2,0 procent av BNP till 2,5 procent. Förslaget, som...[läs mer]

Riksdagen har anslagit 120 miljoner till kampanjverksamhet inför folkomröstningen om EMU, varav 30 miljoner i extra partistöd, 48 till kampanjorganisationer på nej-sidan och 42 till motsvarande organisationer på ja-sidan. Det intressanta är hur de...[läs mer]

Motståndet mot svenskt medlemskap i EMU ökar enligt den senaste Temo-undersökningen. 46 procent skulle rösta nej och 42 procent ja om det vore folkomröstning i dag. Den fråga som Temo ställde i sina intervjuer lyder: Den 14 september 2003 genomförs...[läs mer]

Den 20 november tog riksdagen ställning till en vilande grundlagsändring. Utan någon egentlig debatt är regering och riksdag i färd med att ändra i regeringsformen, en av Sveriges tre grundlagar. Den viktigaste förändringen är att än mer politisk...[läs mer]

Utan någon egentlig debatt har regering och riksdag beslutat ändra i regeringsformen, en av Sveriges tre grundlagar. Riksdagen får möjlighet att överlåta mer makt till EU. Det handlar om EU:s så kallade andra och tredje pelare, utrikes-, säkerhets-...[läs mer]

Europafacket, i vilket de svenska centralorganisationerna LO, TCO och Saco ingår, deltar som observatör i EU:s framtidskonvent. I oktober lämnade dess verkställande utskott sina synpunkter på en ny EU-grundlag till EU-konventets ordförande Giscard...[läs mer]

I midsomras samlades EU:s stats- och regeringschefer till toppmöte i spanska Sevilla. För tre år sedan hade dessa möten närmast karaktären av en socialdemokratisk klubb. I 13 av 15 medlemsregeringar fanns socialdemokrater representerade, nio leddes...[läs mer]

Efter terrorattentaten i USA bedyrade EU-ländernas regeringar snabbt sin solidaritet med Bushregeringen. Vid ett extrainkallat toppmöte den 21 september i Bryssel med anledning av terrorattackerna mot New York och Washington gjorde EU:s stats- och...[läs mer]

När Göran Persson invigningstalade på den socialdemokratiska partikongressen i Västerås tog han i hårt för att försvara USA:s bombningar av Afghanistan. Göran Persson förklarade sitt fulla stöd för USA:s rätt att slå tillbaka med militära...[läs mer]

Den 25 mars blev Sverige operativ medlem i EU:s passunion, det så kallade Schengensamarbetet. Det innebär att passkontrollerna rivs mellan Sverige och övriga Schengenländer, men samtidigt ökar kraven på att Sverige kontrollerar vilka som släpps in i...[läs mer]

EU:s nya militärstyrka växer och blir ännu större än vad som tidigare beslutats. EU:s försvarsministrar tillkännagav den 20 november att de kommer att ha 120 000 soldater för att intervenera i krisområden i och utanför Europa. Styrkorna saknar...[läs mer]

Tidigast år 2005 är EU berett att släppa in nya medlemsländer. Det meddelar EU-kommissionen i sin årliga rapport om hur långt ansökarländerna har kommit i sin anpassningsprocess. Ännu saknas en tidtabell för när EU är redo att växa från 15 till 27...[läs mer]

Regeringen i Köpenhamn under socialdemokraten Poul Nyrup Rasmussen agerar sedan en tid tillbaka aktivt för Danmarks anslutning till EU:s valutaunion, EMU. En folkomröstning planeras till den 28 september i år. När Maastrichtfördraget förhandlades...[läs mer]

Fransk arbetstidslag har blivit ett verktyg för omstrukturering och flexibilisering av företag och myndigheter. Jag talade i maj här i Paris med en postanställd. Hon hade läst en artikel i en fransk tidning om hur vi i rask takt lägger ner det ena...[läs mer]

Med Amsterdamfördraget får EU för första gången en fördragsfäst sammanhängande utrikes- och säkerhetspolitik som inkluderar militära angelägenheter, t.ex. användande av stridskrafter och samarbete på krigsmaterielområdet. I frågor som har militära...[läs mer]

Uttalande enhälligt antaget vid Folkrörelsen Nej till EU:s nionde kongress i Borlänge 17-18 april 1999Återupprätta neutralitetspolitikenFolkrörelsen Nej till EU hyser oro över situationen på Balkan. Förespråkarna för EU talade om unionen som ett...[läs mer]

Sverige har fått en ny grundlag. Den första maj trädde nämligen EU:s senaste fördrag – Amsterdamfördraget – i kraft. Det står över Sveriges egna lagar – inklusive grundlagarna.Amsterdamfördraget innebär att ministerrådet, parlamentet, kommissionen...[läs mer]

EMU:s diskreta charmÄr det någon som har undgått att upptäcka den socialdemokratiska strategin i EMU-frågan? Nu när valet är över och valutaunionen startat släpps den ene tunga s-politikern efter den andra ut och pläderar för ett svenskt...[läs mer]

 EU:s femte utvidgningEuropeiska unionen står inför sin femte utvidgning. Tysklands enande oräknat. För närvarande gäller utvidgningsdiskussionen tolv stater: Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Rumänien, Estland, Lettland, Litauen,...[läs mer]

Riksbanken frigörs från varje form av politiskt beroende. Inflationsbekämpning lagfästs som det främsta målet för den ekonomiska politiken. Det är innebörden av en ändring i grundlagen som samtliga riksdagspartier utom miljöpartiet och...[läs mer]

Det var moderaterna som i början av 80-talet krävde liberalisering av penningpolitiken. För moderaterna var avregleringarna ett sätt att bädda för de nyliberala idéer och krav som partiet stod för.Målet var enligt radiojournalisten Björn Elmbrandt i...[läs mer]

Idag, snart tre och ett halvt år efter att Sverige blev medlem i EU, måste vi konstatera att ja-sidan – EU-anhängarna – hade rätt.Moderatledaren Carl Bildt skrev flera år före folkomröstningen att "det ligger ett krav på något av ett...[läs mer]

I Europa finns idag närmare 50 stater. Femton av dem är med i Europeiska unionen. Inom en obestämd framtid kommer EU att omfatta mellan 20 och 30 länder. I Europa – men utanför EU – skulle efter att elva nya länder i Central- och Östeuropa samt...[läs mer]

EU ska kunna tvinga medlemsstaterna att ingripa mot vissa fackliga stridsåtgärder. Det är innebörden av ett förslag till förordning som EU-kommissionen antog den 19 november förra året. Förslaget kom som en reaktion på den senaste i raden av...[läs mer]

Sysselsättningsfrågan har stått på EU:s dagordning sedan toppmötet i Köpenhamn sommaren 1993. I vitböcker, resolutioner, deklarationer och förklaringar som EU antagit sedan dess har man varje gång upprepat att arbetslösheten står överst på...[läs mer]

Villy Bergström, professor i nationalekonomi och chefredaktör på socialdemokratiska Dala-Demokraten, tror inte mycket på EU:s sysselsättningspolitik. Däremot tror han att den svenska arbetarrörelsen på sikt kan komma att få ge upp flera av sina...[läs mer]

EU:s nya grundlag, Amsterdamfördraget, innebär en rad nya steg mot förbundsstaten, ett Europas förenta stater. Visserligen ledde inte regeringskonferensen till så långtgående förändringar som man kunde vänta efter de fördragsutkast som producerats...[läs mer]

En grekisk medborgare som blir förföljd i sitt eget land, ska inte längre automatiskt kunna söka asyl i ett annat EU-land. Det är innebörden av ett protokoll som ingår i EU:s nya Amsterdamfördrag. En rad människorättsorganisationer kritiserar...[läs mer]

Inför EU:s nyligen avslutade regeringskonferens krävde den svenska regeringen en skärpning av EU:s så kallade miljögaranti. Enligt det nya unionsfördraget får enskilda medlemsländer rätt att behålla och införa högre miljökrav än de andra. - Det...[läs mer]

Sedan drygt ett år pågår inom EU en regeringskonferens, IGC. Syftet är att skriva om EU:s grundlagar – Romfördraget och Maastrichtfördraget – för att ta vidare steg i unionens utveckling till en federation. På toppmötet i Amsterdam i juni ska stats-...[läs mer]

Innan året är slut måste saken vara avgjord. Ska Sverige gå med i EU:s valutaunion 1999? Moderaterna och folkpartiet säger ja till EMU. De har 106 mandat tillsammans. Centern, kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet säger nej. De har...[läs mer]