Visst går det bra för Sverige, men för vissa går det bättre
Kategori: Rickard B. Turesson, 2000/3, Social och ekonomisk politik"Skillnaderna mellan rika och fattiga växte under högkonjunkturen på 80-talet. De växte under krisåren på 90-talet. Och skillnaderna fortsätter att växa nu, fastän det vi kallar för den ekonomiska krisen är över. Det var kanske inte bara en ekonomisk kris vi råkade ut för."
Så skrev den förre LO-utredaren Ingemar Lindberg i Dagens Nyheter den 15/11. I början av 80-talet var Sverige ett av de kapitalistiska länderna som hade de minsta inkomstskillnaderna. Men sedan dess har inkomstskillnaderna ökat snabbt, ja till och med snabbare än i övriga västeuropeiska länder, undantagandes Storbritannien. I en jämförande undersökning avseende perioden 1985-1995, byggd på den så kallade Luxembourg Income Study, ökade de samlade inkomstskillnaderna med 2,2 procent per år i Storbritannien, med 1,4 procent i Sverige och med 1,2 procent i USA. Länder som Frankrike, Kanada och Tyskland (väst) låg stilla eller hade endast små ökningar. Sverige startade från en lägre nivå men tycks ligga tvåa efter Storbritannien vad gäller ökningstakten.
I en rapport från LO har Sven Nelander med utgångspunkt i SCB:s statistik studerat hur hushållens disponibla inkomster förändrats under de senaste åren. Han slår fast att inkomstspridningen ökade med 12 procent under 80-talet. Trenden fortsatte med 15 procent under 90-talet. Om denna utveckling fortsätter, kommer Sverige att förvandlas till det mest ojämlika landet i Europa om ett tiotal år.
Förlorare och vinnare
Ensamstående med barn har minskat sina inkomster med 4,9 procent under 90-talet. Var femte arbetarfamilj inom den gruppen lever under socialbidragsnormen. Undomar som flyttar hemifrån har ofta låga inkomster; i den gruppen finns den största andelen låginkomsttagare. De pensionärer som hade höga inkomster under sina yrkesverksamma år har fått det bättre och dragit ifrån. Samtidigt har pensionärer med låga inkomster från yrkeslivet fått det sämre. Andelen fattigpensionärer ökar hela tiden.
De verkliga höginkomsttagarna, dvs. de tusen med inkomst på sex miljoner eller mer, hade en inkomst 1980, som var sju (7) gånger så hög som genomsnittinkomsttagarens. Idag är inkomsterna tjugofyra (24) gånger större.
Genomsnittslönen för en LO-medlem – drygt två miljoner löntagare – var förra året omkring 16300 kronor i månaden. För en medlem i SACO låg den på 31000 kronor i månaden.
Kapitalinkomsternas betydelse
Kapitalinkomster vid sidan av lönen blir allt vanligare i en tid då allt fler med eller mot sin vilja dras in i börsspelet. Men även här slår ojämlikheten igenom. De allra flesta har inte mer än omkring 7000 kronor per år i kapitalinkomster. För dem med över 360000 kronor i årsinkomst uppgår inkomsterna av kapital till drygt 60000 kronor per år. Genom att skatterna på kapitalinkomsterna är lägre än inkomst av tjänst betalar höginkomsttagarna i dag inte mer än 40 procent i skatt.
Fyra huvudorsaker
- Enligt Ingemar Lindberg finns det fyra huvudorsaker till att inkomstskillnaderna ökar:
- Skatterna och välfärdssystemens utjämningseffekt har försvagats;
- Arbetsinkomsterna sprids mer; de redan högavlönade får större höjningar än de lågavlönade;
- Kvarvarande arbetslöshet, ofrivilligt deltidsarbete och osäkra tillfälliga anställningar missgynnar dem som redan har låga inkomster;
Växande kapitalinkomster gynnar de redan välbeställda.
Denna utveckling inleddes på mitten av 80- talet, då socialdemokraterna tillsammans med folkpartiet genomförde den s.k. skattereformen, som gynnade över- och medelklass. I praktiken har socialdemokraterna köpt hela det nyliberala paketet, nämligen att ett kapitalistiskt land behöver ökade förmögenhets- och inkomstskillnader för att öka den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt kontrolleras fackföreningsrörelsen av samma socialdemokrater som förespråkar att löntagarna ska "ta sitt samhällsansvar", dvs. inte kräva alltför höga löneökningar, som i årets avtalsrörelse. Det är inte underligt att socialdemokraterna förlorar röster till vänsterpartiet eller soffan, när partiet genomför en politik som går tvärtemot arbetarklassens intressen. Socialdemokraterna är idag ett socialliberalt parti, vars ledning domineras av medelklass och medelklassvärderingar.
Rickard B. Turesson
Genomsnittlig förvärvs- och kapitalinkomst före skatt (kr)
Källa: Sven Nelander: Inkomster och inkomstfördelning