Nya Arbetartidningen

Alkoholpolitikens kollaps

Under kampanjen inför folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994 hävdade ja-sidan att Sverige skulle kunna behålla sin restriktiva alkoholpolitik vid ett medlemskap.

I spåren av frikyrko- och arbetarrörelsen växte nykterhetsrörelsen till en mäktig folkrörelse kring förra sekelskiftet. Det våldsamma supandet under 1800-talet gick tillbaka. Vid folkomröstningen om rusdrycksförbud 1923 var det en knapp majoritet mot totalförbud. Den moderna svenska alkoholpolitiken skapades, och efter motbokens avskaffande 1955 förblev politiken likartad fram till EU-anslutningen.

Men nu har det svängt. För EU är principen om frihandel viktigare än den svenska folkhälsan. Tyska bryggerier och franska och italienska vinodlare vill sälja mer och är starka pådrivare inom EU. Steg för steg har den svenska alkoholpolitiken monterats ner. De nya införselreglerna innebär att mängder av svenskar idag sitter med rejält tilltagna spritlager i källaren. Längs europavägarna säljs billig sprit från lastbilsflak till hugade spekulanter i varierande åldrar. När baltstaterna går med i EU första maj 2004 kommer privatinförseln till Mälardalen och övriga Mellansverige snabbt att växa till samma nivå som i södra Sverige.

Försäljningen på mutskandalernas Systembolag minskar stadigt, samtidigt som alkoholkonsumtionen snabbt skjuter i höjden. Bara de senaste två åren har svenskarnas alkoholkonsumtion ökat med 18 procent, och idag ligger den genomsnittliga konsumtionen på 10 liter ren alkohol per svensk och år – en siffra som är lika hög som i slutet av 1800-talet. Nya alkoholmönster har etablerats, det är okey att ta några öl ”After work” några vardagkvällar i veckan, och vin i bag-in-box har gjort att antalet storkonsumenter bland kvinnor i åldrarna 50 till 75 år har ökat kraftigt.

Den socialdemokratiska regeringen står handfallen och har inga svar på hur alkoholkonsumtionen ska sänkas. Den alkoholpolitiska kärnfrågan just nu är att återställa de tidigare svenska införselreglerna. Om så sker, och om respekten för reglerna upprätthålls genom gränskontroller, finns möjligheter att försvara Systembolagets ställning och att ha en prispolitik som stävjar fortsatt ökning av alkoholkonsumtionen.

Tyvärr kan vi knappast räkna med några sådana politiska kursändringar – hela det politiska etablissemanget i Sverige är alltför uppbundet till EU-byråkratin för att våga föra en egen politik. Men bland folket jäser det i frågan. Många känner sig lurade av de svikna löftena vid EU-inträdet, och när tonåringar kan köpa fredagsfyllan på en parkeringsplats längs landsvägen är människor beredda att ta strid.